Jag är arkitekt och planarkitekt med lång erfarenhet av byggnadsprojektering och stadsplanering. Jag har arbetat på flera stora arkitektkontor och på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Det har gett mig en bred förståelse för hela samhällsbyggnadsprocessen.

I dag driver jag eget kontor och arbetar främst med projekt i tidiga skeden, med fokus på visioner, strategier och skisser för mark- och fastighetsutveckling. Det är gränslandet mellan arkitektur och stadsbyggnad, där de bärande idéer formas.

Jag bor på Fårö, där vi byggde vårt hus 2012 efter att ha semestrat på Gotland sedan mitten av 1990-talet. Huset är ett av de tidigaste i Sverige med stomme i massivträ (KL-trä). Det speglar på ett fint sätt mitt långvariga intresse för hållbart byggande.

Vid sidan av yrkeslivet är jag en aktiv idrottsman som gillar att träna.
Jag har under många år varit fotbollstränare för ungdomslag. Det har lärt mig mycket om ledarskap, lagarbete och långsiktig utveckling.

Jag vill värna demokratins grundpelare, motverka polarisering i samhället och skapa möjligheter för våra medlemmar och medborgare att delta i och påverka demokratiska beslutsprocesser.

Jag vill arbeta för ett hållbart och resilient Gotland och Sverige genom att främja lokal elproduktion och elflexibilitet, stärka den lokala livsmedelsproduktionen, säkerställa hållbar vattenhantering och planera bostadsområden med blandade boendeformer som skapar rörlighet på bostadsmarknaden.

Gotland kan bli ledande inom klimatanpassning genom innovation och samverkan mellan näringsliv, akademi och region.

Demokrati måste värnas i stort och smått, annars krackelerar den.
Lagar ska gälla lika för alla, makt ska kunna granskas och politiken ska stå upp för det gemensamma även när starka särintressen drar åt ett annat håll.
Politiken skall inte diktera kulturens och medias innehåll och yttrandeformer. Kulturen och media skall verka fritt inom ramen för yttrandefriheten och gällande lagar.

Vi behöver fortsätta bygga lokal produktion och flexibilitet. Inte för att isolera oss, utan för att minska sårbarhet och kostnader. Sol, vind, energilagring och smarta system är byggbara nu.

Genom agrivoltaik och aquaponik kan solparker utvecklas samtidigt som marken fortsatt används för odling.

Kombinerade agrivoltaik- och aquaponikanläggningar är ett verktyg för att förena energiomställning, hållbar livsmedelsproduktion och effektiv markanvändning.

Genom ett tydligt politiskt stöd kan kombinerad agrivoltaik och aquaponik bli ett strategiskt verktyg för hållbar regional utveckling, stärkt konkurrenskraft och uppfyllande av nationella och internationella klimat- och hållbarhetsmål.

Politiken bör därför:

• underlätta tillståndsprocesser och anpassa regelverk för kombinerade energi- och livsmedelsanläggningar

• främja pilot- och demonstrationsprojekt för agrivoltaik och aquaponik

• stödja forskning, innovation och kunskapsspridning inom integrerade cirkulära system

• möjliggöra ekonomiska incitament och investeringsstöd för samlokaliserad produktion av el och livsmedel

Vi måste minska beroendet av långa, sköra och klimatbelastande försörjningskedjor.
Biogas, näringsåterföring, cirkulära system och smart vattenhantering är helt avgörande för vår framtida trygghet.

Vi behöver ha som mål och direktiv att planera med närhet mellan bostäder, service och allmännytta för att minimera biltrafik.
Att kunna bo kvar i sitt område med etablerade sociala kontakter när behovet av bostad förändras upplevs som viktigt för de flesta. Vid utveckling av befintliga områden och planering av nya bör vi därför bygga med en kombination av villor, mindre radhus, hyresrätter, seniorboenden och vårdboenden. Det bidrar till en rörlighet i bostadsmarknaden som gör villor tillgängliga för unga familjer.

Medan vissa låser fast sig vid stora, dyra och sårbara system, sjuder Sverige av företag som redan utvecklar lösningar för lokal energi, energilagring, biogas, återvinning av resurser, utvinning av kritiska metaller ur slam, aquaponik (sambruk fiskodling och odling) agrivoltaik (sambruk solpark och odling) mm.mm. Listan kan göras lång.

Jag tänker att Gotland ska vara platsen där utvecklingen får fäste först, platsen där framtidsföretagen vill etablera sig.

Gotland har naturgivna möjligheter till att bli ett föregångsexempel.

Idrottens allmännytta är väl dokumenterad och bidrar till bättre folkhälsa, starkare gemenskap och ett mer inkluderande samhälle. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar och leder till ökat välbefinnande samt lägre samhällskostnader. Idrottsföreningar fungerar också som viktiga sociala mötesplatser där integration, delaktighet och trygghet främjas, särskilt för barn och unga. Genom föreningsidrotten stärks dessutom demokratiska värden som ansvar, samarbete och ideellt engagemang.

Elitidrotten spelar samtidigt en viktig roll genom att skapa förebilder, engagemang och inspiration som kan motivera fler att börja och fortsätta idrotta.

Akademisatsningar inom lagsporter innebär problem. Tidig selektering och specialisering riskerar att slå ut unga i förtid, öka stress och skador samt minska idrottsglädjen. Höga kostnader kan göra verksamheten exkluderande och skapa obalans där resurser flyttas från bredd till elit. Trots detta drivs akademier ofta vidare på grund av efterfrågan från föräldrar och spelare.

Genom att villkora offentliga bidrag kan samhället styra mot breddidrott, sen selektering och en mer hållbar barn- och ungdomsidrott.